Sanna super på pizzeria "Professorn"
10 aug.
det var verkligen inte meningen, men det bara blev så. ibland tar man en pizza utan att det var tänkt så. det finns tusen anledningar, och jag antar att alla är lika goda.
det blev en sanna super, på professorn, min lokala pizzeria. den har tunna skivor fläskfilé (av någon anledning finns inte oxfilé på den här pizzerian, vilket är lite provocerande), färsk tomat, champinjoner, bearnaisesås och paprika. jag hade dessutom bett om att få lök.
pizzans konsistens var som vanligt mycket bra på professorn, medan råvarorna går att diskutera något. jag har alltid varit ett fan av konserverade champinjoner på pizza, och det är alltid en chansning när man inte har provat svamppizza på en pizzeria. jag är dock väl medveten om att professorn bara har färska champinjoner. smaklöst. nåja, det funkar, men inte mer.
paprikan är tyvärr inlagd, vilket visserligen är ganska gott, men den blir lätt sladdrig och blöt. å andra sidan vet jag inte om jag hade föredragit färsk paprika, det är å ena sidan hemskt gott på pizzan, men det blir nästan för fräscht för en turkpizza.
fläskfilén är ganska god i pizzamått mätt, men den innehåller en störande detalj. det verkar som om den marineras i olika kryddor, bland annat curry, eller någon av de kryddor som ger currykaraktären. det smakar inte så mycket, men det passar inte in och det är tillräckligt för att störa.
bearnaisesåsen håller högsta klass, och är en fin hemlagad sort utan för mycket majonnäskaraktär och utan för mycket vinäger.
nu kanske ni tycker att jag har sågat den här pizzan rakt av? nja, så är inte fallet. den är trots allt riktigt god, om än inte någon himlafärd. men klart över snittet ändå, för att vara stockholmspizza. jag är nog bara för van vid den här pizzan och vet exakt vad jag kan förvänta mig. mina krav är för högt ställda.
krispig lök!
det var verkligen inte meningen, men det bara blev så. ibland tar man en pizza utan att det var tänkt så. det finns tusen anledningar, och jag antar att alla är lika goda.
det blev en sanna super, på professorn, min lokala pizzeria. den har tunna skivor fläskfilé (av någon anledning finns inte oxfilé på den här pizzerian, vilket är lite provocerande), färsk tomat, champinjoner, bearnaisesås och paprika. jag hade dessutom bett om att få lök.
pizzans konsistens var som vanligt mycket bra på professorn, medan råvarorna går att diskutera något. jag har alltid varit ett fan av konserverade champinjoner på pizza, och det är alltid en chansning när man inte har provat svamppizza på en pizzeria. jag är dock väl medveten om att professorn bara har färska champinjoner. smaklöst. nåja, det funkar, men inte mer.
paprikan är tyvärr inlagd, vilket visserligen är ganska gott, men den blir lätt sladdrig och blöt. å andra sidan vet jag inte om jag hade föredragit färsk paprika, det är å ena sidan hemskt gott på pizzan, men det blir nästan för fräscht för en turkpizza.
fläskfilén är ganska god i pizzamått mätt, men den innehåller en störande detalj. det verkar som om den marineras i olika kryddor, bland annat curry, eller någon av de kryddor som ger currykaraktären. det smakar inte så mycket, men det passar inte in och det är tillräckligt för att störa.
bearnaisesåsen håller högsta klass, och är en fin hemlagad sort utan för mycket majonnäskaraktär och utan för mycket vinäger.
nu kanske ni tycker att jag har sågat den här pizzan rakt av? nja, så är inte fallet. den är trots allt riktigt god, om än inte någon himlafärd. men klart över snittet ändå, för att vara stockholmspizza. jag är nog bara för van vid den här pizzan och vet exakt vad jag kan förvänta mig. mina krav är för högt ställda.
krispig lök!
Kommentarer
Trackback
