amigo på pizzeria "Professorn" i Stockholm
söndagen den 30/7
okej, så idag tänkte jag att det var dags att äta en anständig pizza efter förra veckans besvikelser i umeå. egentligen hade jag velat äta en acapulco på piccolo angelo i hornstull, men det fick bli en pizza hemma på lappis istället. pizzeria professorn.
professorns amigo är en riktigt fin sak som innehåller köttfärs, lök (skuren i tunna fina strimlor), green chili (grön chili som är finhackad, troligen inlagd?), tacosås och tacokrydda. eventuellt vitlök också, jag minns ärligt talat inte. men hur var det nu, professorns vitlökssås? tzatziki.
jag funderade hur jag skulle göra med detta. köpa tzatziki och rhode islandsås på professorn och ha på? skulle säkert funka. men vore det optimalt för denna högtidsstund? nja. vad skulle ica ha att erbjuda i vitlökssås-väg? jag gissade på inte särskilt mycket.
så jag drog mig till minnes, vilken vitlökssås brukar jag gilla mest? och hur smakar den? en dag ska jag göra det perfekta receptet, men det jag kunde komma på i stundens hetta var ändå att den bör baseras på creme fraiche för att få den rätta smaken. inte för syrlig. creme fraiche är visserligen lite för krämig och tjock, men jag tänkte att den kanske gick att vispa runt lite.
så jag köpte creme fraiche samt vitlökspulver, och detta visade sig bli en vinnande kombination! såsen blev ganska tjock, men det var ju inga problem att bre ut den. jag saltade även lite. kanske ska prova att tillsätta cayennepeppar nästa gång, hmm?
nå, den här pizzan var riktigt god, och slank ner med beröm godkänt! jag åt till och med upp kanterna, något som är ovanligt för att vara mig. man ska spara magutrymmet till den riktiga pizzan, men nu var jag såpass hungrig. segern är min!
vänta bara på recensionen av acapulco från piccolo angelo. det är nära pizzaperfektion. över och ut.
okej, så idag tänkte jag att det var dags att äta en anständig pizza efter förra veckans besvikelser i umeå. egentligen hade jag velat äta en acapulco på piccolo angelo i hornstull, men det fick bli en pizza hemma på lappis istället. pizzeria professorn.
professorns amigo är en riktigt fin sak som innehåller köttfärs, lök (skuren i tunna fina strimlor), green chili (grön chili som är finhackad, troligen inlagd?), tacosås och tacokrydda. eventuellt vitlök också, jag minns ärligt talat inte. men hur var det nu, professorns vitlökssås? tzatziki.
jag funderade hur jag skulle göra med detta. köpa tzatziki och rhode islandsås på professorn och ha på? skulle säkert funka. men vore det optimalt för denna högtidsstund? nja. vad skulle ica ha att erbjuda i vitlökssås-väg? jag gissade på inte särskilt mycket.
så jag drog mig till minnes, vilken vitlökssås brukar jag gilla mest? och hur smakar den? en dag ska jag göra det perfekta receptet, men det jag kunde komma på i stundens hetta var ändå att den bör baseras på creme fraiche för att få den rätta smaken. inte för syrlig. creme fraiche är visserligen lite för krämig och tjock, men jag tänkte att den kanske gick att vispa runt lite.
så jag köpte creme fraiche samt vitlökspulver, och detta visade sig bli en vinnande kombination! såsen blev ganska tjock, men det var ju inga problem att bre ut den. jag saltade även lite. kanske ska prova att tillsätta cayennepeppar nästa gång, hmm?
nå, den här pizzan var riktigt god, och slank ner med beröm godkänt! jag åt till och med upp kanterna, något som är ovanligt för att vara mig. man ska spara magutrymmet till den riktiga pizzan, men nu var jag såpass hungrig. segern är min!
vänta bara på recensionen av acapulco från piccolo angelo. det är nära pizzaperfektion. över och ut.
kebabpizza på "Döner" i Umeå
27 juli
dags för den sista pizzan denna umeåvistelse. nu började det kännas att vi hade ätit pizza varje dag, i 4 dagar... men det kändes nödvändigt att försöka få i sig en äkta kebabpizza innan vi åkte hem, och vilket ställe skulle ha det om inte Döner? med ett sådant namn måste man helt enkelt ha riktig dönerkebab på stång. allt annat vore sjukt.
det tråkiga var dock att ingen av oss var särskilt hungrig egentligen. förutsättningarna var helt enkelt inte vad de borde vara. skulle jag kunna ge den här pizzan den uppmärksamnet den krävde? skulle jag kunna vara så pass proffessionell och objektiv att jag gjorde den rätta?
nå, när den slutligen serverades visade det sig att den innehöll en ganska stor besvikelse. visst var köttet från en dönerstång. men vi kom PRECIS när den höll på att ta slut, det var bara slumpen kvar, vilken fick skäras bort med en stor kniv. det säger sig självt att den inte kan ha samma precision som den vanliga kebabstrimlaren!
därför täcktes kebabpizzan av stora, tjocka bitar, inte helt olika de man köper frusna ... suck. dock smakade de betydligt bättre, men det var ändå en besvikelse. hade vi kommit 10 minuter senare...
i övrigt hade den också skivade feferonis vilket jag som sagt uppskattar, och två olika såser. en stark, röd tomatbaserad sås och en filbaserad vitlökssås. de var helt okej, men dessvärre köpesås. problemet med dessa är att de inte är lika fräscha och originella, och smakar ofta för mycket majonnäs. dessutom snålade de med såsen.
för första gången på länge blev pizzan min överman, jag åt bara lite mer än halva. men det berodde mest på att jag inte var tillräckligt sugen, hungrig, och dessutom hade druckit en hel del coca cola innan eftersom det var varmt ute. jag vet, det är en dödssynd att dicka colan före man äter pizza, men det är inte ofta det sker.
dock vill jag påpeka att jag inte hade givit den här pizzan någon annan bedömning i en annan situation. så avslutas mina krönikor om umeås pizzakultur. visst kan man inte dra några slutsatser baserat på 4-5 pizzor, men jag var inte särskilt imponerad.
jag tror jag måste ge mig ut i stockholms förorter, alternativt någon riktigt liten stad för att hitta perfekta pizzor. men nu väntar några dagars paus. tro det eller ej, men man kan faktiskt tröttna på pizza... åtminstone tillfälligt.
dags för den sista pizzan denna umeåvistelse. nu började det kännas att vi hade ätit pizza varje dag, i 4 dagar... men det kändes nödvändigt att försöka få i sig en äkta kebabpizza innan vi åkte hem, och vilket ställe skulle ha det om inte Döner? med ett sådant namn måste man helt enkelt ha riktig dönerkebab på stång. allt annat vore sjukt.
det tråkiga var dock att ingen av oss var särskilt hungrig egentligen. förutsättningarna var helt enkelt inte vad de borde vara. skulle jag kunna ge den här pizzan den uppmärksamnet den krävde? skulle jag kunna vara så pass proffessionell och objektiv att jag gjorde den rätta?
nå, när den slutligen serverades visade det sig att den innehöll en ganska stor besvikelse. visst var köttet från en dönerstång. men vi kom PRECIS när den höll på att ta slut, det var bara slumpen kvar, vilken fick skäras bort med en stor kniv. det säger sig självt att den inte kan ha samma precision som den vanliga kebabstrimlaren!
därför täcktes kebabpizzan av stora, tjocka bitar, inte helt olika de man köper frusna ... suck. dock smakade de betydligt bättre, men det var ändå en besvikelse. hade vi kommit 10 minuter senare...
i övrigt hade den också skivade feferonis vilket jag som sagt uppskattar, och två olika såser. en stark, röd tomatbaserad sås och en filbaserad vitlökssås. de var helt okej, men dessvärre köpesås. problemet med dessa är att de inte är lika fräscha och originella, och smakar ofta för mycket majonnäs. dessutom snålade de med såsen.
för första gången på länge blev pizzan min överman, jag åt bara lite mer än halva. men det berodde mest på att jag inte var tillräckligt sugen, hungrig, och dessutom hade druckit en hel del coca cola innan eftersom det var varmt ute. jag vet, det är en dödssynd att dicka colan före man äter pizza, men det är inte ofta det sker.
dock vill jag påpeka att jag inte hade givit den här pizzan någon annan bedömning i en annan situation. så avslutas mina krönikor om umeås pizzakultur. visst kan man inte dra några slutsatser baserat på 4-5 pizzor, men jag var inte särskilt imponerad.
jag tror jag måste ge mig ut i stockholms förorter, alternativt någon riktigt liten stad för att hitta perfekta pizzor. men nu väntar några dagars paus. tro det eller ej, men man kan faktiskt tröttna på pizza... åtminstone tillfälligt.
"rullkebab" från "rådhusgrillen" Umeå
26 juli
jag kunde inte missa att prova umeås rullpizza. det här är ett tokigt fenomen som jag tror finns enbart i umeå. bra? gott värt? vad är det egentligen?
en rullpizza är ett pizzabröd som lackats med tomatsås och sedan fyllts med pizzafyllning (det finns ett fåtal pizzor att välja mellan), och sedan toppats med fräsch sallad och dressing. denna rullas ihop i ett papper, sen äter man den på stan. praktiskt, eller hur?
så jag bestämde mig för att prova en rullkebab. det som var förvirrande var dock benämningen. jag är van vid kebabrulle. vilket dock inte är samma sak. i umeå kan man dock både få kebabrulle och rullkebab.. och de verkar knappt själva ha koll på skillnaden?
jag vet inte hur det är, om man kan få en "riktig" kebabrulle här men den här rullkebaben kallas också allmänt för kebabrulle verkar det som. pizzabröd lackad med tomatsås, toppad med kebab och sallad och såser.
hur var det nu med kebabköttet då? ja, det var kebabflarn som stektes på en grill. jag behöver inte upprepa mitt tidigare inlägg, läs min recension av kebabpizzan från maxim för att se vad jag anser om detta. oförsvarbart.
så, hur var såsen då? här fick man välja mellan tre såser. en stark sås, en vitlökssås och en blandad, röd filbaserad sås. jag tog allihopa och det var svårt att sära smakerna åt. det som störde mig var att någon av de röda såserna smakade sött, ungefär som ketchup. eller var det tomatsåsen på pizzan? det blev väldigt mycket smak som tog över hur som helst.
och "kebab"-köttet drog ner upplevelsen väldigt mycket naturligtvis. salladen var fräsch och brödet också. det var ungefär det. och själva rull-fenomenet då? jag är inte så imponerad.
jag kunde inte missa att prova umeås rullpizza. det här är ett tokigt fenomen som jag tror finns enbart i umeå. bra? gott värt? vad är det egentligen?
en rullpizza är ett pizzabröd som lackats med tomatsås och sedan fyllts med pizzafyllning (det finns ett fåtal pizzor att välja mellan), och sedan toppats med fräsch sallad och dressing. denna rullas ihop i ett papper, sen äter man den på stan. praktiskt, eller hur?
så jag bestämde mig för att prova en rullkebab. det som var förvirrande var dock benämningen. jag är van vid kebabrulle. vilket dock inte är samma sak. i umeå kan man dock både få kebabrulle och rullkebab.. och de verkar knappt själva ha koll på skillnaden?
jag vet inte hur det är, om man kan få en "riktig" kebabrulle här men den här rullkebaben kallas också allmänt för kebabrulle verkar det som. pizzabröd lackad med tomatsås, toppad med kebab och sallad och såser.
hur var det nu med kebabköttet då? ja, det var kebabflarn som stektes på en grill. jag behöver inte upprepa mitt tidigare inlägg, läs min recension av kebabpizzan från maxim för att se vad jag anser om detta. oförsvarbart.
så, hur var såsen då? här fick man välja mellan tre såser. en stark sås, en vitlökssås och en blandad, röd filbaserad sås. jag tog allihopa och det var svårt att sära smakerna åt. det som störde mig var att någon av de röda såserna smakade sött, ungefär som ketchup. eller var det tomatsåsen på pizzan? det blev väldigt mycket smak som tog över hur som helst.
och "kebab"-köttet drog ner upplevelsen väldigt mycket naturligtvis. salladen var fräsch och brödet också. det var ungefär det. och själva rull-fenomenet då? jag är inte så imponerad.
acapulco på pizzeria "Atlanta" i Umeå
25 juli
efter besvikelsen med kebabpizzan dagen innan gick vi till pizzeria atlantai umeå. den här pizzerian var tydligen känd för sin azteka, en pizza som visserligen brukar vara riktigt god, men jag tycker inte den slår varken acapulco eller amigo av de mexikanska pizzorna.
det hör till historien att vi promenerade ungefär en timme för att komma till den här pizzerian, bara för att se att den hade lunchstängt. .. va? en pizzeria med lunchsstängt kl 14-16? klockan var 14:15 och vi var otroligt hungriga.
så vi gick och åt "något litet" samt handlade på systembolaget medan vi väntade, och runt 15 var det öppet igen. förväntningarna var stora och hungern också. vi hade gått igenom väldigt mycket för att komma till den här pizzan.
jag beställde en acapulco, vilken består av lök, oxfilé, jalapeño, tacosås och tacokrydda. jag brukar även begära vitlökssås till. det var dock en ganska medioker syn som mötte mig.
löken var utlagd i stora bitar istället för fint strimlad, och vitlökssåsen var mer som en salladsdressing. ska man ha en pizzeria ska man göra egen vitlökssås och egen bearnaisesås, så är det bara. nå, det var inget större fel på pizzan ska sägas. men den var inget utöver det vanliga, och den ack så väsentliga vitlökssåsen var en besvikelse.
det skall också tilläggas att min vän efterfrågade feta till pizzan, vilket inte fanns. inte någon form av fårost. själv är jag inte så svag för fårost på pizza, men jag tycker verkligen att det ska finnas på repertoaren, så att säga.
men pizzabagaren verkade ha lessnat på sitt jobb och det var ingen riktig kärlek i pizzan. och framförallt inte i såsen.
tydligen har såsen varit hemgjord förut och riktigt berömd i umeå. folk har vallfärdat för att äta azteka med vitlökssåsen på. den här pizzan var inte värd den pärs vi utsatte oss för. dessutom promenerade vi hem hela vägen efteråt, men nu med väldigt mycket mer packning. så kan det gå.
efter besvikelsen med kebabpizzan dagen innan gick vi till pizzeria atlantai umeå. den här pizzerian var tydligen känd för sin azteka, en pizza som visserligen brukar vara riktigt god, men jag tycker inte den slår varken acapulco eller amigo av de mexikanska pizzorna.
det hör till historien att vi promenerade ungefär en timme för att komma till den här pizzerian, bara för att se att den hade lunchstängt. .. va? en pizzeria med lunchsstängt kl 14-16? klockan var 14:15 och vi var otroligt hungriga.
så vi gick och åt "något litet" samt handlade på systembolaget medan vi väntade, och runt 15 var det öppet igen. förväntningarna var stora och hungern också. vi hade gått igenom väldigt mycket för att komma till den här pizzan.
jag beställde en acapulco, vilken består av lök, oxfilé, jalapeño, tacosås och tacokrydda. jag brukar även begära vitlökssås till. det var dock en ganska medioker syn som mötte mig.
löken var utlagd i stora bitar istället för fint strimlad, och vitlökssåsen var mer som en salladsdressing. ska man ha en pizzeria ska man göra egen vitlökssås och egen bearnaisesås, så är det bara. nå, det var inget större fel på pizzan ska sägas. men den var inget utöver det vanliga, och den ack så väsentliga vitlökssåsen var en besvikelse.
det skall också tilläggas att min vän efterfrågade feta till pizzan, vilket inte fanns. inte någon form av fårost. själv är jag inte så svag för fårost på pizza, men jag tycker verkligen att det ska finnas på repertoaren, så att säga.
men pizzabagaren verkade ha lessnat på sitt jobb och det var ingen riktig kärlek i pizzan. och framförallt inte i såsen.
tydligen har såsen varit hemgjord förut och riktigt berömd i umeå. folk har vallfärdat för att äta azteka med vitlökssåsen på. den här pizzan var inte värd den pärs vi utsatte oss för. dessutom promenerade vi hem hela vägen efteråt, men nu med väldigt mycket mer packning. så kan det gå.
"Kebab"-pizza på Maxim i Umeå
24 juli:
okej, jag och min vän har anlänt till umeå. så var det dags att prova umebornas pizzakultur. skulle den vara vida överlägsen stockholms, som mindre stad den är? förväntningarna var på topp. på pizzeria maxim såg jag ingen dönerkebabstång, och blev genast orolig. skulle jag våga prova en kebabpizza?
jag vet av erfarenhet att man inte ska chansa. det sunda förnuftet säger emot. får man en kebabpizza utan riktig dönerkebab, utan några jävla kebabflarn som går att köpa frysta på ica är det ett enormt antiklimax. jag förstår inte hur någon pizzeria med självrespekt kan kalla något sådant för kebab, men tyvärr är det alltför vanligt.
men jag chansade. och drog bottennapp. min besvikelse var mycket stor när pizzan bars ut. dock var detta den gängse kebabpizzan i umeå, sades det. ändå helt ofattbart.
det är som att beställa stark indisk kyckling i curry på indisk restaurang och få höns med currysås. eller som att få blaskigt pulverkaffe om man beställt en espresso.. ja ni hajar. det är helt enkelt INTE okej.
pizzan i övrigt var bra, ett plus för den skivade feferonin. jag fick två såser, en slät vitlökssås som var god och lite rhode island. det fungerade bra ihop. pizzasalladen var riktigt god och man fick själv ta för sig av rhode islandsås till.
så den här pizzan blir betygslös. ett streck. ingenting. för den är... ingenting. på låtsas.
dock ska sägas, till pizzeria maxims försvar att pizzan som mina vänner åt var riktigt bra. en maxim special med oxfilé, färsk tomat, bearnaisessås och champinjoner. så undviker du bara kebabpizzan kan den här pizzerian mycket väl vara värd ett besök
okej, jag och min vän har anlänt till umeå. så var det dags att prova umebornas pizzakultur. skulle den vara vida överlägsen stockholms, som mindre stad den är? förväntningarna var på topp. på pizzeria maxim såg jag ingen dönerkebabstång, och blev genast orolig. skulle jag våga prova en kebabpizza?
jag vet av erfarenhet att man inte ska chansa. det sunda förnuftet säger emot. får man en kebabpizza utan riktig dönerkebab, utan några jävla kebabflarn som går att köpa frysta på ica är det ett enormt antiklimax. jag förstår inte hur någon pizzeria med självrespekt kan kalla något sådant för kebab, men tyvärr är det alltför vanligt.
men jag chansade. och drog bottennapp. min besvikelse var mycket stor när pizzan bars ut. dock var detta den gängse kebabpizzan i umeå, sades det. ändå helt ofattbart.
det är som att beställa stark indisk kyckling i curry på indisk restaurang och få höns med currysås. eller som att få blaskigt pulverkaffe om man beställt en espresso.. ja ni hajar. det är helt enkelt INTE okej.
pizzan i övrigt var bra, ett plus för den skivade feferonin. jag fick två såser, en slät vitlökssås som var god och lite rhode island. det fungerade bra ihop. pizzasalladen var riktigt god och man fick själv ta för sig av rhode islandsås till.
så den här pizzan blir betygslös. ett streck. ingenting. för den är... ingenting. på låtsas.
dock ska sägas, till pizzeria maxims försvar att pizzan som mina vänner åt var riktigt bra. en maxim special med oxfilé, färsk tomat, bearnaisessås och champinjoner. så undviker du bara kebabpizzan kan den här pizzerian mycket väl vara värd ett besök
Kebabpizza på pizzeria "Professorn"
söndagen den 23 juli:
jag bestämde mig för att inmundiga en kebabpizza från pizzeria professorn här där jag bor. pizzerian är i sig helt okej, med stabila och bra pizzor. man blir aldrig besviken, fast pizzorna är oftast inte exeptionellt goda. utom kebabpizzan!
i stockholm är det svårt att hitta bra kebabpizza, väldigt svårt. men den här är riktigt bra faktiskt. tunna fina döner-strimlor som smakar väldigt bra (det är ju inte att ta för givet), skivad feferoni (väldigt bra ut ätsynpunkt), fint strimlad lök och nästan viktigast, goda kebabsåser.
här får man välja mellan stark sås (röd tomatbaserad), vitlökssås (väsentligen tzatziki) eller rhode island. ja, jag vet, rhode island på pizza? nja det passar ju egentligen inte, salladsdressing som den är.
hemligheten är att man ska blanda alla. man ska ha alla tre såser! förr hade professorn inte tzatziki som vitlökssås utan en annan, mycket godare och mer passande sås. det är lite trist, men blandar man alla tre såser får man ett bra resultat som ändå placerar den här kebabpizzan i toppen över de kebabpizzor jag provat på i stockholm. riktigt bra.
jag bestämde mig för att inmundiga en kebabpizza från pizzeria professorn här där jag bor. pizzerian är i sig helt okej, med stabila och bra pizzor. man blir aldrig besviken, fast pizzorna är oftast inte exeptionellt goda. utom kebabpizzan!
i stockholm är det svårt att hitta bra kebabpizza, väldigt svårt. men den här är riktigt bra faktiskt. tunna fina döner-strimlor som smakar väldigt bra (det är ju inte att ta för givet), skivad feferoni (väldigt bra ut ätsynpunkt), fint strimlad lök och nästan viktigast, goda kebabsåser.
här får man välja mellan stark sås (röd tomatbaserad), vitlökssås (väsentligen tzatziki) eller rhode island. ja, jag vet, rhode island på pizza? nja det passar ju egentligen inte, salladsdressing som den är.
hemligheten är att man ska blanda alla. man ska ha alla tre såser! förr hade professorn inte tzatziki som vitlökssås utan en annan, mycket godare och mer passande sås. det är lite trist, men blandar man alla tre såser får man ett bra resultat som ändå placerar den här kebabpizzan i toppen över de kebabpizzor jag provat på i stockholm. riktigt bra.
kebabtallrik på TIMMY's i arvika
varje dag när jag och mina vänner var på arvikafestivalen i år åkte vi in till Timmy's gatukök i arvika. jag var lite skeptisk först. kebab i ett gatukök? men ack så fel jag hade. jag är van vid stockholms gatukök.
ursprungligen är jag från söderhamn, och i likhet med många andra småstäder är pizzan och kebaben långt överlägsen storstädernas. där får man den bästa kebabsåsen och de härligaste turkpizzorna.
men min vän ingemar observerade att gatuköket mycket riktigt hade en äkta kebabstång. men döm av min förvåning när det visade sig vara finaste gyroskebab som uppenbarade sig i en liten plåtbytta! med strips och grönsaker, och med HELT RÄTT sås!
den underbara såsen, filbaserad. i stockholm får man oftast röd, stark tomatsås och tzatziki eller motsvarande. det är ofattbart, det ska naturligtvis vara en filbaserad sås, och ta mig fan att jag kan komma underfund med vad som är i den. cayennepeppar för styrkan, gissar jag på åtminstone. om någon har en vettig analys av såsen nedan, hör av dig ögonaböj!
så, här är första bilden av många (?). jag valde närbilden, för den ser ännu läckrare ut.
ursprungligen är jag från söderhamn, och i likhet med många andra småstäder är pizzan och kebaben långt överlägsen storstädernas. där får man den bästa kebabsåsen och de härligaste turkpizzorna.
men min vän ingemar observerade att gatuköket mycket riktigt hade en äkta kebabstång. men döm av min förvåning när det visade sig vara finaste gyroskebab som uppenbarade sig i en liten plåtbytta! med strips och grönsaker, och med HELT RÄTT sås!
den underbara såsen, filbaserad. i stockholm får man oftast röd, stark tomatsås och tzatziki eller motsvarande. det är ofattbart, det ska naturligtvis vara en filbaserad sås, och ta mig fan att jag kan komma underfund med vad som är i den. cayennepeppar för styrkan, gissar jag på åtminstone. om någon har en vettig analys av såsen nedan, hör av dig ögonaböj!
så, här är första bilden av många (?). jag valde närbilden, för den ser ännu läckrare ut.
