Räkna med magsår.
Jag tycker inte att man bör vara pessimistisk eller att man alltid ska räkna med det värsta, men av erfarenhet vet jag att man alltid bör ha realistiska förväntningar på det mesta i tillvaron. Detta gäller inte minst elektronik.
Så, igår var det äntligen dags att få hem min nya TV: Sony Bravia KDL-46EX500. Det skulle ske genom en gratis hemleverans från Elgiganten, och jag utgick från att något skulle gå snett. Jag hade beställt TV:n några dagar tidigare, men ingen hörde av sig under dagen då leveransen skulle ske.
Visserligen skulle TV:n komma någon gång mellan 16 och 21, så det fanns ju viss marginal. Kl 19 blev jag lite otålig och ringde upp Elgigantens kundtjänst, och jodå, TV:n hade packats och var på väg till mig inom en timme. Så härligt! Runt 20 kom leveransen, inget tjafs!
Det var en lättnad, jag hade verkligen väntat mig att något skulle gå snett. Jag hade målat upp några möjliga scenarion, och hur jag skulle hantera dem. Jag hade även förutsett att det skulle innebära en viss ansträngning att få upp TV:n på väggen.
Jag hade redan innan en 37-tums plasma-TV på väggen, och jag svettades rejält när jag skulle välja rätt pluggar till min porösa vägg (slaggplattor). Det tog ett par dagar innan jag fick till det vill jag minnas, men till slut hade jag skruvat fast väggfästet med rejäla bultar, och på något vis lyckades jag även hänga upp TV:n helt ensam trots att den väger omkring 25 kg.
Att lyfta ner samma TV klarade jag inte av utan hjälp från Jonna, så jag undrar faktiskt fortfarande hur det var möjligt. Den nya apparaten är visserligen betydligt större än den gamla, men den väger något kilo mindre - till min stora glädje. Att hänga upp tunga saker på väggen är för mig förenat med måttlig oro.
Efter att jag hade hängt upp den förra apparaten var jag enormt nervös i flera dagar, men den satt som berget. Jag hade nog underskattat väggens bärkraft och vilka krafter som påverkar den. Den är ju trots allt fäst med åtta bultar (tror jag), och kraften är riktad rakt nedåt. Men.. porös vägg gör mig ändå orolig.
HUR SOM HELST, startade jag upp min nya TV igår, och den tycktes ju fungera prima. Nästa steg blev då att fästa väggfästets skenor på baksidan av apparaten, för att kunna hänga upp den rackaren på väggen. Så, lätt svettig skruvade jag av skenorna från min gamla TV.
Då slog det mig, kan jag använda samma skruvar för att skruva fast skenorna i min nya TV? Svaret var självklart - absolut inte. Okej.. så .. vilka. jävla. skruvar. skulle. jag. då. använda?
Jag tänkte efter. Det var över ett år sedan jag skruvade upp skiten senast, och jag hade ett minne av att det följde med flera olika skruvar och bultar med väggfästet. Var kunde de möjligen finnas? Det är en typisk sådan sak som jag aldrig skulle få för mig att slänga, men samtidigt är det en typisk sådan sak som jag troligtvis skulle lägga på något "smart ställe" för att sedan glömma bort det efter tio sekunder. Max.
Så jag började leta efter en liten påse med skruvar, och hittade snart en sådan. Däremot vet jag inte om denna påse hörde till rätt väggfäste, jag har nämligen även en datormonitor uppskruvad på väggen med ett liknande fäste av samma märke.
Det spelade dock ingen roll, jag hittade nämligen en lista över de skruvar som följde med mitt fäste och inga av dessa var av rätt längd. På baksidan av TV:n fanns nämligen en lapp som sa att man måste skruva in skruven 8-12 mm i TV:n, varken mer eller mindre.
Okej, men det stod ingenting om exakt vilken skruv jag skulle använda. Det var dock alldeles uppenbart att de som följde med mitt väggfäste var på tok för långa. Jag började då bläddra lite i manualen, och hittade att skruvarna skulle heta någonting med 6x16. Detta lyckades jag snart översätta till en skruv av typ M6 med längd 16 mm.
Suck. Jag kunde alltså inte hänga upp TV:n för att jag saknade dessa skruvar, fyra till antalet. Nå, jag förstår att tillverkaren av väggfästet inte kan skicka med skruvar som ska passa exakt alla TV-apparater, och då Sonys originalfäste säljs separat och ej medföljer TV:n, skickar de naturligtvis inte med skruvar för detta heller.
Denna insikt gjorde mig dock inte ett dugg mindre less, det här var helt enkelt något jag inte hade räknat med. Det fanns helt enkelt inget annat alternativ än att låta TV:n stå på golvet resten av kvällen samt ta en dusch mot svetten på ryggen.
Lyckligtvis tycks dessa skruvar finnas på Clas Ohlson, så idag får jag ta en tur dit. Tyvärr hinner jag inte experimentera så mycket mer med min TV idag då jag ska åka och repa. Repa är i och för sig väldigt skoj, så det går då ingen nöd på mig. Problemet är bara att jag kommer att vilja fortsätta mitt TV-uppdrag ikväll, och då lär klockan vara runt 21. Typiskt dålig tid för att meka med sin TV.. oh well.
Kvällen lär bli fylld av oro på gränsen till magsår över frågor som:
- Ska skruvarna passa?
- Kommer jag att lyckas lyfta upp TV:n på väggen, även om jag har hjälp av Jonna?
- Kommer väggen att hålla?
- Varför köper man en onepiece, och viktigare: varför har man den sedan på kroppen?
Jag kommer troligtvis att kunna leverera svaren på nästan alla frågor i morgon. En sak är då alldeles säker: Även om man räknar med att saker kan gå snett, så kan man räkna med att saker man inte har räknat med att kunna gå ännu mera snett.
Alltid är det nåt.
Så, igår var det äntligen dags att få hem min nya TV: Sony Bravia KDL-46EX500. Det skulle ske genom en gratis hemleverans från Elgiganten, och jag utgick från att något skulle gå snett. Jag hade beställt TV:n några dagar tidigare, men ingen hörde av sig under dagen då leveransen skulle ske.
Visserligen skulle TV:n komma någon gång mellan 16 och 21, så det fanns ju viss marginal. Kl 19 blev jag lite otålig och ringde upp Elgigantens kundtjänst, och jodå, TV:n hade packats och var på väg till mig inom en timme. Så härligt! Runt 20 kom leveransen, inget tjafs!
Det var en lättnad, jag hade verkligen väntat mig att något skulle gå snett. Jag hade målat upp några möjliga scenarion, och hur jag skulle hantera dem. Jag hade även förutsett att det skulle innebära en viss ansträngning att få upp TV:n på väggen.
Jag hade redan innan en 37-tums plasma-TV på väggen, och jag svettades rejält när jag skulle välja rätt pluggar till min porösa vägg (slaggplattor). Det tog ett par dagar innan jag fick till det vill jag minnas, men till slut hade jag skruvat fast väggfästet med rejäla bultar, och på något vis lyckades jag även hänga upp TV:n helt ensam trots att den väger omkring 25 kg.
Att lyfta ner samma TV klarade jag inte av utan hjälp från Jonna, så jag undrar faktiskt fortfarande hur det var möjligt. Den nya apparaten är visserligen betydligt större än den gamla, men den väger något kilo mindre - till min stora glädje. Att hänga upp tunga saker på väggen är för mig förenat med måttlig oro.
Efter att jag hade hängt upp den förra apparaten var jag enormt nervös i flera dagar, men den satt som berget. Jag hade nog underskattat väggens bärkraft och vilka krafter som påverkar den. Den är ju trots allt fäst med åtta bultar (tror jag), och kraften är riktad rakt nedåt. Men.. porös vägg gör mig ändå orolig.
HUR SOM HELST, startade jag upp min nya TV igår, och den tycktes ju fungera prima. Nästa steg blev då att fästa väggfästets skenor på baksidan av apparaten, för att kunna hänga upp den rackaren på väggen. Så, lätt svettig skruvade jag av skenorna från min gamla TV.
Då slog det mig, kan jag använda samma skruvar för att skruva fast skenorna i min nya TV? Svaret var självklart - absolut inte. Okej.. så .. vilka. jävla. skruvar. skulle. jag. då. använda?
Jag tänkte efter. Det var över ett år sedan jag skruvade upp skiten senast, och jag hade ett minne av att det följde med flera olika skruvar och bultar med väggfästet. Var kunde de möjligen finnas? Det är en typisk sådan sak som jag aldrig skulle få för mig att slänga, men samtidigt är det en typisk sådan sak som jag troligtvis skulle lägga på något "smart ställe" för att sedan glömma bort det efter tio sekunder. Max.
Så jag började leta efter en liten påse med skruvar, och hittade snart en sådan. Däremot vet jag inte om denna påse hörde till rätt väggfäste, jag har nämligen även en datormonitor uppskruvad på väggen med ett liknande fäste av samma märke.
Det spelade dock ingen roll, jag hittade nämligen en lista över de skruvar som följde med mitt fäste och inga av dessa var av rätt längd. På baksidan av TV:n fanns nämligen en lapp som sa att man måste skruva in skruven 8-12 mm i TV:n, varken mer eller mindre.
Okej, men det stod ingenting om exakt vilken skruv jag skulle använda. Det var dock alldeles uppenbart att de som följde med mitt väggfäste var på tok för långa. Jag började då bläddra lite i manualen, och hittade att skruvarna skulle heta någonting med 6x16. Detta lyckades jag snart översätta till en skruv av typ M6 med längd 16 mm.
Suck. Jag kunde alltså inte hänga upp TV:n för att jag saknade dessa skruvar, fyra till antalet. Nå, jag förstår att tillverkaren av väggfästet inte kan skicka med skruvar som ska passa exakt alla TV-apparater, och då Sonys originalfäste säljs separat och ej medföljer TV:n, skickar de naturligtvis inte med skruvar för detta heller.
Denna insikt gjorde mig dock inte ett dugg mindre less, det här var helt enkelt något jag inte hade räknat med. Det fanns helt enkelt inget annat alternativ än att låta TV:n stå på golvet resten av kvällen samt ta en dusch mot svetten på ryggen.
Lyckligtvis tycks dessa skruvar finnas på Clas Ohlson, så idag får jag ta en tur dit. Tyvärr hinner jag inte experimentera så mycket mer med min TV idag då jag ska åka och repa. Repa är i och för sig väldigt skoj, så det går då ingen nöd på mig. Problemet är bara att jag kommer att vilja fortsätta mitt TV-uppdrag ikväll, och då lär klockan vara runt 21. Typiskt dålig tid för att meka med sin TV.. oh well.
Kvällen lär bli fylld av oro på gränsen till magsår över frågor som:
- Ska skruvarna passa?
- Kommer jag att lyckas lyfta upp TV:n på väggen, även om jag har hjälp av Jonna?
- Kommer väggen att hålla?
- Varför köper man en onepiece, och viktigare: varför har man den sedan på kroppen?
Jag kommer troligtvis att kunna leverera svaren på nästan alla frågor i morgon. En sak är då alldeles säker: Även om man räknar med att saker kan gå snett, så kan man räkna med att saker man inte har räknat med att kunna gå ännu mera snett.
Alltid är det nåt.
Kommentarer
Trackback
